Skolan måste garantera fysisk trygghet. Foto: TT

Ett tryggt skolrum

Det är lättare sagt än gjort att stoppa mobbning. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver organisationen Friends om att mobbningen ligger stadigt kvar på samma nivå.
Om man ser till metoden så är den lite godtycklig, eftersom man bett barn att svara på en enkät. Det är svårt att veta hur ett barn definierar mobbning och om det påminner om det som hänt ett annat barn. Men en stor del av dessa barn skulle förmodligen betraktas som mobbade även med andra mätmetoder.
Så vad gör man och hur stort är skolans ansvar? Större, är svaret på den frågan. Mobbade barn möter en grym verklighet i sociala medier och genom anonyma metoder för att fortsätta mobbningen på digital väg. På det sättet blir även barnets hem en arena för trakasserier och kränkningar. Skolan kan inte bara vara ytterligare en arena för godtyckliga trakasserier.
Men om man krasst frågar sig vad skolan har möjlighet att ändra på, istället för att ägna sig åt önsketänkande om att mobbning kan trollas bort om man bara ”gör något”, så handlar det om den tredje kategorin som Friends definierar: den fysiska säkerheten.
Barnets privata sfär ska vara fredad från intrång som knuffar, slag eller annan kränkande kroppskontakt eller våld. På lektionstid ska naturligtvis också mindre direkt mobbning kunna förhindras, som glåpord och elaka skämt på barnets bekostnad.
Men att klara av att se till att barnet inte kränks fysiskt är bokstavligt talat det minsta skolan kan göra. Det är inte omöjligt att man är för mjäkig med radikala åtgärder som att stänga av mobbare, flytta på dem eller dela på kompisgäng. Den som ägnar sig åt mobbning begriper att det är ett risktagande och kan därför inte räkna med att slippa konsekvenser. Skolan kan tyvärr nog inte stoppa varken nätmobbning, sneda blickar eller viskade förolämpningar helt. Men att elever ska behöva värja sig också fysiskt är ett oacceptabelt misslyckande.
Martina Jarminder

Kommuninformation

TestHöger



×