Karin Moesch har studerat vad som utmärker perioder av ”flyt” i damhandbollsmatcher. Hon disputerar den 30 april klockan 13.15 på Kulturens auditorium i Lund. Foto: Artur G BLIDING

Beröring och ”snack” ger mer flyt i matchen

Avhandling ”Swinging Lugi” är en myt. Svackor och flytperioder finns hos alla lag och förekommer ofta.
De går dessutom att påverka.
Detta enligt en avhandling av idrottspsykologen och doktoranden Karin Moesch.

Malmöbon Karin Moesch arbetar halvtid som idrottspsykologisk rådgivare åt riksidrottsförbundet.
Under en tid har hon dessutom forskat kring ”psykologiskt momentum” inom damhandboll.
Det vill säga perioder av flyt eller oflyt.
– Det fanns tidigare forskning kring begreppet kollektiv kollaps, men jag tyckte att detta fenomen bara fokuserade på negativa perioder och jag ville även titta på vad som händer när ett lag har flyt och allt går bra, berättar hon.

Sagt och gjort. Karin Moesch valde att begränsa sin forskning till damhandboll och studerade ett stort antal matcher i en kvantitativ studie.
– Bland annat ville jag titta på om perioder av flyt kontra oflyt är en kognitiv illusion eller inte. Jag kom fram till att det är det inte. I tre av fyra matcher händer det att ett lag underpresterar eller överpresterar markant under minst fem minuter.
Det finns alltså nu statistik på det. Men dessutom finns det en annan aspekt som talar emot att det skulle handla om en illusion.
– Många idrottare är övertygade om att sådana situationer finns och tror man starkt på något så påverkar det ju ens beteende och med detta slutligen prestationen.

Givet är att sådana perioder, på elitnivå, kan påverka utgången av en match.
Därför stuiderade Karin Moesch även spelares individuella beteende under perioder av flyt:
– När jag tittade på målskyttarnas betteende blev det tydligt att beröring var positivt för fortsatt flyt. High five och liknande. Däremot var inte en näve i luften eller liknande gester något som fungerade.
Något att tänka på för de aktiva, alltså.
– Effekterna i stunden kan vara små, men kan leda till en stor slutlig effekt. Inom elitidrott är det ju ofta de små marginalerna som avgör.

I en ytterligare studie intervjuade Karin Moesch tränare och ledare för att ta reda på hur de uppfattade sina lag i positivt och negativt momentum.
– De såg att spelare med positivt momentum har högt självförtroende, vilket visar sig till exempel genom att de vågar skjuta, medan motsatsen händer under perioder av negativt momentum.
Dessutom var det uppenbart att kommunikarionen på planen var central:
– Perioder av flyt utmärktes av att spelarna kommunicerade mycket på planen. När det gick sämre var det tvärtom.
Tränarna kan enligt Moesch påverka lagets momentum och avhandlingen ger förslag på en rad strategier.
En sådan är tydlig rollfördelning mellan spelarna.
– Man kan se att i ett postivit momentum håller spelare sig till sin roll. I ett negativt momentum försöker man kanske hjälpa sin kompis, eller tappar fokus på det man egentligen ska göra.

En användning för time-outen kan vara att försöka rätta till detta men också att bryta motståndarlagets positiva momentum.
Karin Moesch har också intervjuat tränare om vad de tror triggar igång perioder av psykologiskt momentum.
– Perioder av flyt kan triggas igång genom att någon i laget gör det där lilla extra, eller om laget lyckas med sitt spel. Oflyt kan triggas igång genom att motståndarlaget spelar exceptionellt bra, eller om domaren tar ett beslut som blir ifrågasatt.
– Det är normalt att det går upp och ner i alla matcher. Problemet uppstår bara när spelarna låter sig styra av de negativa känslor och tankar som ofta uppstår i dåliga faser, och börjar förändra sitt beteende till det värre. Tränare och spelare ska istället försöka hålla fokus på det som är viktigt i stunden, alltså fokusera på konkreta beteenden som ska utföras på planen.

Jllkalender

En rad med text

Kommuninformation