Birgit Theander, enhetschef på Tallgården, småpratar med Ann-Britt Dahlsjö, som vet precis vad det är för blomma som kommit från trädgården. En bondpion. Foto: Lena Breitner
Enhetschef Birgit Theander och måltidssamordnare Ida Henriksson framför den huvudbyggnad som en gång uppfördes som fattighus. Mycket har hänt sedan dess. I dag får en boende den Irish coffee på kvällen som hon älskar. Gräddklicken gör gott för kroppsvikten. Små saker som att fråga de boende vad de vill ha kan göra skillnad. Därför blir det ibland mögelostar eller nya korvpålägg och brödsorter. Handikappomsorgen bakar kakor varje vecka till de äldre och vid kräftskiva och Nobelfest klär man upp sig.
Tallgårdens enhetschef Birgit Theander i samspråk med Sven-Arne Persson, måltidssamordnare Ida Henriksson och Bertil Westergaard efter lunchen.
Tallgårdens äldreboende har en trädgård och arkitektur som gör att människor känner sig hemma. De boende vågar sig dock inte ut i trädgården utan ledsagning.
Trädgården ses från matsalen och en trädgårdsarkitekt har sett till att det blommar nästan året om.

Hemtrevligt ger aptit

Dösjebro Vad är det som gör att Kävlinge kommun blivit nominerad till så många priser i det offentliga Sveriges stora mattävling? Skånskan begav sig till Tallgårdens särskilda boende och fick lära sig att själva maten bara är det lilla.

Så fort man kommer till Tallgården i Dösjebro går pulsen ner.
Det är som att komma till en gammal gård. Här finns en trädgård och grusgångar, lummiga träd. Byggnaden ser gammal ut och är det också. Enhetschef Birgit Theander berättar att den byggdes i början på 1900-talet av lokala bönder som behövde ett fattighus på ålderns höst.
– Det är det som utmärker Tallgården, säger Birgit Theander. En fantastisk miljö.
Det gamla huset har numera matsal och andra sällskapsutrymmen. Tillbyggt på baksidan är tjugo lägenheter för boende med somatiska, kroppsliga, problem.
För 20-30 år sedan gick många med rollatorer, men numera sitter nästan alla i rullstol.

– För några år sedan fick vi projektpengar så att vi kunde stenlägga innergården och få en ramp så att de äldre kan komma ut.
Ut på gräsmattan vågar de bara med personalen. I nästa vecka ska man gå längre. Ända bort till fårhagen.
Tallgården har i år nominerats White Guide Junior som bästa seniormåltid. Prisutdelningarna har hållit på i tre år och vände sig först till skolmatsvärlden. I år har alltså äldreomsorgen tillkommit.

Ida Henriksson, en av kommunens två måltidsutvecklare, säger att White Guide Junior och betytt enormt mycket för det offentliga mat-Sverige.
– Det och Livsmedelsverkets rekommendationer av bra mat för äldre har lett till ett uppsving för den offentliga maten, säger hon. Det har blivit en annan status att vara kock här och man måste vara utbildad.
Allt är inte positivt med äldre och mat. Undernäring är inte ett obekant problem. Medan de flesta vuxna blir glada av att gå ner några kilo är det inte så bra när man blir gammal. Man tappar muskler istället för fett.

– Undernäring är till viss del en naturlig process i åldrandet, fast man kan bromsa det, säger Ida Henriksson.
Hon kan näringsberäkna mat och vätska om någon gått ner i vikt. Utreder varför någon tappat i vikt gör en större grupp. Ensamhet, mediciner, dåliga tänder eller sjukdom kan vara orsaker.
Strategiskt har Tallgården under flera år jobbat med måltider, och maten är faktiskt det lilla. Mycket handlar om att skapa trivsel och hemtrevnad.
– Medvetenheten har ökat om att måltiden är viktig, säger Birgit Theander. Måltiden är oftast det enda de äldre har kvar.
Varje bord har utsikt mot trädgård och blommande terrass. Många sitter tysta under lunchen, men det står snabbt klar att hörseln är ett hinder för många konversationer.
Ann-Britt Dahlsjö är färdig med kalopsen får frågan om hon vill ha blåbärssoppa.
– Jo, det är bra för ögonen, säger hon.
Men skorporna ratar hon då hon är rädd om tänderna.

Jllkalender

En rad med text

Kommuninformation