Mördarsniglarnas nya fiende

Hässleholm Mördarsniglar är just nu ett hett samtalsämne bland trädgårdsmänniskor och råden om hur stammen ska minimeras är många.

Agnetha Nordqvist jobbar i trädgården på Hovdala slott utanför Hässleholm, hon och övrig personal börjar varje morgon med en stunds snigelplockning.
Dessutom har de ett eget litet experiment på gång.

Den spanska skogssnigeln, allmänt kallad mördarsnigel, är en skadegörare av det allvarligare slaget i våra trädgårdar.
Den är glupsk och har en hög förökningshastighet och kan därför bli ett stort problem på platser där den etablerar sig.
Tack vare grus- och flisgångar runt och i odlingsbäddarna i slottsträdgården på Hovdala är problemet med mördarsniglar inte så stort, berättar Agnetha Nordqvist.
– Men vi får ändå plocka sniglar varje morgon.

Hon visar en hårt ansatt salviaväxt och sniglarna gillar också bland annat krasse och tagetes.
– Det gäller att stämma i bäcken, alltså jobba med att förhindra att mördarsniglarna kommer åt växterna, de lägger 400 ägg per individ under sin levnad, säger Agnetha och klipper ett av de slemmiga och avlånga djuren med en sekatör. Lite läbbigt, men …
– Om vi vet att vi inte får 400 sniglar till som äter upp det vi vill ha kvar, är det inte så svårt. Att klippa dem är dessutom det mest humana sättet att döda dem.

Riksförbundet Svensk Trädgård tipsar också om andra sätt. Fällor, att gräva ned skålar med öl som sniglarna dras till för att sedan drunkna i, att strö släckt kalk, aska, granbarr eller sågspån runt trädgårdslandet.
‑Nackdelen med det sistnämnda är att det måste göras igen om det regnar. Det finns också speciella snigelstaket som kan sättas upp runt växter du är speciellt rädd om. Ja, till och med elstaket.

Agnetha Nordqvist berättar att de håller på med ett eget litet experiment i trädgården, efter ett tips har de planterat in pantersniglar i odlingarna och de tros äta den spanska skogssnigelns ägg.
Den förra äter främst dött växtmaterial och gillar därför att mumsa runt i komposter, men har också som sagt rykte om sig att vilja kalasa på sin artsläkting.
– Vi får se vad som händer, säger hon.