I kräftans tid. Men låt dig inte luras av stjärnkockarnas prettoprat!

Nu går vi in i kräftans tid, och som alltid när sensommaren går in i sin slutfas vill man njuta av de röda läckerheterna som utgör en så smaklig del av den svenska mattraditionen. Jag bryr mig inte ett skvatt om att man numera får äta kräftor året om – jag håller stenhårt på traditionen!

Men oj, vilket snobberi det ska vara just när det gäller kräftor! Den ena stjärnkocken efter den andra talar beskäftigt om vad som gäller; kräftorna ska vara svenska och helst ska man fånga dem själv förstås.

Det är naturligtvis lätt att säga sånt när man är matkändis och har tillgång till både det ena och det andra. Men alla har inte en egen liten kräftsjö runt knuten, och inte heller resurser att köpa färska svenska kräftor för flera hundra kronor kilot.

Det här vet givetvis kändiskockarna, men de struntar högaktningsfullt i det. TV:s matprogram är – med alltför få undantag – avsedda för en liten och privilegierad grupp i samhället (alternativt för att få vanliga dödliga att känna sig lite lagom simpla) och har ingenting med majoritetens verklighet att göra.

En god vän till mig går så långt som att hävda att matprogrammen till och med är avsedda för folk som inte lagar mat alls, utan som liksom använder matprogram på TV som ett surrogat för hemlagat – folk i farten som gärna vill veta allt om alla mattrender, men som sällan eller aldrig hinner laga eget eftersom de är för upptagna med att renovera sina kök utifrån senaste mode…

Huruvida hon har rätt i det ska jag låta vara osagt, men att det allt som oftast ingår en väldig massa skryt och skrävel i TV-kockarnas vokabulär är knappast någon hemlighet. Den ene har ett utekök, den andre shoppar nyfångade kräftor i dyra saluhallen och den tredje har en egen liten kräftsjö – och vips har de skapat en enorm klyfta mellan sig själva och sina tittare. Bra jobbat – inte…

Själv har jag varit med och fångat kräftor vid flera tillfällen på den tiden då vattendragen var fulla av de svenska flodkräftorna – innan kräftpesten kom. Och visst, det var fantastiskt kul och stämningsfullt. Och kräftorna, som mamma kokade i dilldoftande lag, smakade underbart. Men inte sjutton skulle det falla mig in att betala hundratals kronor för ett par tjog av de svenska kräftorna, inte när det finns så goda djupfrysta.

Här fiskade vi kräftor när jag var barn - i den vackra Timsälven i Karlskoga i Värmland.
Här fiskade vi kräftor när jag var barn – i den vackra Timsälven i Karlskoga i Värmland.

Jo, just goda. Blindtester brukar visa att de allra flesta knappt känner någon skillnad. Och tro inte för ett ögonblick att den som råkat bli stjärnkock i TV har mer utvecklade smaklökar än du, för det är bara en myt. Så har du inte råd med färska svenska kräftor – skäms då inte för att botanisera i frysdisken! Och om du kokar om de djupfrysta i en egen lag får du kräftor som smakar precis lika bra som de dyra skaldjur kändiskockarna skrävlar om så det så!

Till 1 kg kräftor behövs 2 l vatten, 1 dl öl, 20-25 dillkronor, 1/4 dl grovsalt och 4 sockerbitar. Blanda alla ingredienserna utom dillkronorna i en stor gryta. Koka upp, lägg i dillkronorna och låt sjuda i ca 10-15 minuter. Låt svalna. Ta sedan upp dillkronorna, lägg i hela det frysta kräftblocket i lagen och så på med dillkronorna igen. Ställ härligheten kallt några timmar eller allra helst över natten. Kräftorna blir supergoda!

Duka sen fint med kräftlyktor, servetter och pappersduk och servera med lite god buffémat och jag garanterar dig att du får en minst lika festlig kräftskiva som om du hade befunnit dig hos Per Morberg och grabbarna i deras supertrendiga TV-kök (förmodligen trevligare eftersom du slipper en massa dumdryga besserwisserkommentarer).

Midsommarsill på skånska

Sill är ett måste på midsommarbuffén. Varför inte laga ett par klassiska skånska sillinläggningar? Här är mina favoriter!

Skånsk senapssill

Det här receptet lär ha gått i arv i vår familj i över 100 år. Och det är inte bara våra släktingar i Skåne som gör den här goda inläggningen – det gör alla vi andra också… Tänk på att den behöver ca 3 dagar på sig för att bli klar!

1 kg sill- eller strömmingsfiléer

Lag

6 dl vatten
1 dl ättika (24 %)
2 msk salt

Till inläggningen

2 dl söt, svensk senap
4 msk stark, skånsk senap
2 dl strösocker (eller 1 dl farin och 1 dl strö)
1 msk vitvinsvinäger
2 dl matolja
4 krm finkrossad vitpeppar
1 dl hackad dill

Gör så här: Lägg sillen i lag nr 1, och låt den ligga över natten på sval plats (matkällare eller kyl).  Ta upp och låt rinna av.

Blanda alla ingredienser till inläggningen. Lägg ner sillen i blandningen och förvara i kyl 2-3 dagar.

Smakar underbart till färskpotatis och ett gott bröd!

Kåsebergasill

1 kg hel, orensad strömming
2 dl vatten
1/2 dl ättiksprit (12 %)
1 msk salt
4 msk socker
15 vitpepparkorn
2 lagerblad
1 gul lök
persilja

Gör så här:  Rensa fisken men låt ryggbenet sitta kvar. Klipp av ryggfenan, huvud och en tunn remsa av buken på alla strömmingarna och ta sedan ur dem. Skölj  och klipp bort stjärtfenan under rinnande vatten och ta samtidigt bort den mörka hinnan. Lägg fisken med ryggen uppåt i en låg vid kastrull eller traktörpanna.

Blanda vatten, ättika, salt och socker och häll över fisken. Stöt pepparkornen grovt och skala och skiva löken. Tillsätt lök, kryddor och persiljestjälkar i pannan.

Koka upp och sjud under lock på svag värme ca 8 min. Låt fisken kallna i spadet. Ta upp persiljestjälkarna och klipp över persilja.

Frossa i ramslök!

Du som har den stora förmånen att bo i Skåne – passa på att frossa i ramslök nu när våren äntligen är här! Passa på att laga en härlig pesto, eller varför inte en härlig kikärtsdip!ramslök

Ramslökspesto

Mixa 6 msk hackad ramslök med 50 g valfria nötter eller samma mängd solrosfrön och 50 g riven parmesan till en jämn massa. Späd eventuellt med lite kallt vatten och smaka av med salt och peppar och lite rivet citron- eller limeskal.

Kikärtsdip med ramslök

Låt 1 burk kikärter rinna av. Mixa dessa med ½ knippe grovhackad ramslök, 1 msk rapsolja och skal och saft från en citron eller lime. Smaka av med salt och svartpeppar och servera till grönsaker, eller som pålägg.

Vill du ha mer tips och inspiration? Kika på den underbara bloggen Ramslöksfrossa!

Klassisk söndagsmiddag: Ugnsstekt kotlettrad med rotsaksgratäng

På söndagarna vill man gärna unna sig en extra god middag, tycker jag, och eftersom jag är en stor älskare av svensk husmanskost väljer jag gärna något traditionellt till söndagsmiddag. En ugnsstekt kotlettrad passar finfint – till exempel med en god grönsaksgratäng till.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERATill 4 personer passar det med ca 1 kilo kotlettrad – eller välj fläskytterfilé eller en annan del av grisen om du vill. Bryn den runt om i en stor stekpanna så den får färg, och linda sedan baconskivor runt om – då blir det extra saftig. Tillaga på 175 graders värme mitt i ugnen i ca 1 timme och täck med folie om baconet börjar få för mycket färg. Låt vila en stund och skär sedan i fina skivor.

Rotsaksgratängen brukar jag göra lite som jag tycker för stunden. Rotsakerna går att variera hur man vill – man kan t ex använda morötter, kålrot, palsternackor, potatis, sötpotatis, rödbetor… Nu senast använde jag mest morötter, lite purjo och palsternacka samt ganska många vitlöksklyftor.KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Grundtanken är ca 1 kilo rotsaker, det brukar bli lagom. Skär alltsammans i slantar eller småbitar och blanda i en ugnsfast form. Salta och peppra och strö över generöst med riven ost och häll på 3-4 dl grädde eller gräddmjölk. Grädda i ugnen på 175-200 grader i ca en timme tills rotsakerna blir mjuka. Opretentiöst och gott!